I år är det 20 år sedan jag inte gjorde lumpen

2014 July 21
by mackan

Det är 20 sedan en massa grejer. 1994 “släpptes Internet fritt” i Sverige, exempelvis. (Eller, ja, den första kommersiella lanseringen av Internetuppkoppling till privatpersoner, i alla fall). Samma sommar var det också fotbolls-VM och svenska landslaget befarades vara lite “över puckeln” åldersmässigt. I stället kom de hem med ett brons, som många minns.

Själv var jag 19 år, hade precis slutat gymnasiet och sommarjobbade i butik. Efter butiksjobbet jobbade jag ofta extra med att stänga blomsterståndet nere på torget utanför huset där jag bodde. Och eftersom det här 20 år sedan, var det i en tid som var “sista sommaren innan inrycket” för alla killar.

Själv hade sökt vapenfri tjänst, men hela processen att – eventuellt – få en, var en ganska komplicerad procedur. Mönstringen gick till som för alla andra vid den här tiden. Man fick cykla på någon motionscykel, göra någon slags telegrafiprov, intelligenstest och vad det nu var. Och sedan blev man, oavsett, uttagen till en militär tjänstgöring. Denna skulle sedan formellt överklagas och så fick man träffa psykolog, ett antal militärer som ställde frågor i stil med “men skulle du hellre se hur din familj våldtogs och mördades inför dina ögon än att lyfta vapen…” Och beroende på vilka svar man gav blev man hemskickad med ett “beslut kommer under sommaren”. Fortfarande, alltså, inmönstrad för militär tjänstgöring.

Redan i samband med skolavslutningen hade jag fått beskedet att min ansökan om vapenfri tjänst avslagits. Jag överklagade. Jag skickade nya papper, där det framgick att jag var antagen till en utbildning – nämligen bibelskola – samtidigt som lumpen. Men jag fick inga besked.

Jag skulle rycka in 23 augusti, som var en måndag. Bibelskolan som jag skulle läsa på, började helgen innan, nere i Aneby i Småland. På torsdagen hade jag fortfarande inte fått något besked och ringde desperat till alla jag hade numret till på både pliktverket och vtp-nämnden. Inga besked kunde ges.

Det här var en tid då det var ett brott att avvika från sin tjänst. Rättsligt var det alltså solklart vad som gällde – antingen skulle jag infinna mig till min tjänstgöring eller så skulle jag få sitta i fängelse. (En månad, varpå man skulle fråga om jag var redo att göra militärtjänst. Om jag inte var det fick man sitta i två månader till och svarade man nekande ytterligare en gång, förlängdes straffet ytterligare i tre månader. Ja. På riktigt. Vi satte män i fängelse i sex månader för att de inte tänkte göra militärtjänst.)

Ni som känner mig vet vad som hände. Jag berättade för mamma och pappa att jag tänkte åka till Bibelskolan och var noga med att förklara var den låg. Om polisen skulle komma och hämta mig, ville jag att de skulle vara trygga med att jag inte tänkte göra motstånd.

Jag åkte.

Och på måndagen, samma dag som jag skulle rycka in, kom ett brev hem från Pliktverket. När jag pratade med Pappa frågade han om det var okej att han öppnade det och läste för mig. Och beskedet var att tjänstgöringen sköts upp ett år.

Allt det här skedde sommaren 1994.

2 Responses leave one →
  1. 2014 July 21
    Pipolakki permalink

    Året innan avslutade jag min militärtjänst som hade pågått i 30 år så du kan få lite bonus från mig. Å andra sidan kan man få vapenfri tjänst i din armé när ni drar i krig? Blir det fängelse om man vägrar där också eller vad händer?

  2. 2014 July 21

    Nope – det är ännu värre. Pacificerade Frälsningssoldater blir… .. . *viskar* satta i Pingstkyrkan….

    *blink*

Leave a Reply

Note: You can use basic XHTML in your comments. Your email address will never be published.

Subscribe to this comment feed via RSS