Resan, del 1 – Hur jag blev en postkarismatisk missional ortopraktiskt neosalvationist… …med tydliga influenser av St Symeon den Helige Dåren… …och behöll förståndet.

2012 March 12
by mackan

Det där med etiketter. Om vad de säger och inte säger om vad som finns i förpackningen. Jag tänkte blogga lite om det. Kanske framför allt för att det tycks otroligt viktigt för några av mina läsare här på bloggen, som inte riktigt får grepp om “vad för slags kristen” jag är egentligen.

Bara “kristen” räcker naturligtvis inte. Gubevars ;)

Det här med att kunna sätta en slags etikett på sig själv och på andra förenklar naturligtvis tillvaron. Det kan ge en slags känsla av sammanhang och gemenskap. Men etiketter kan  skada mer än de hjälper. Exempelvis beskriver en etikett en slags fast position, snarare än en resa eller process.

I bästa fall blir det en ögonblicksbild. I sämsta fall en slags “så här borde det vara. Alltid.”

I mitt eget liv är själva processen Helgelse – alltså att Gud verkar i livet – viktigare än vilken teologisk ståndpunkt jag må ha. Eller uttryckt annorlunda – det är viktigare att Herren gör något, än att Herren gjort något. Att förvandlingen mot Kristuslikhet fortsätter. Att inte stelna i formerna.

Så jag tänkte blogga några gånger om det där. Var jag befinner mig på resan och vilka erfarenheter jag gjort. Men också understryka att det är en resa. Där målet antagligen inte nås på den här sidan Evigheten.

Hur är det för dig? Är etiketten viktig för självförståelsen? Hjälper den oss att förstå andra? Och vad säger man om sig själv när man är ute på en resa?

5 Responses leave one →
  1. 2012 March 12
    Patrik Olterman permalink

    Håller inte med om att etiketter per definition är statiska “jag har kommit fram uttalanden”, utförligare svar på bloggen:

    http://www.olterman.se/blog/?p=11549

  2. 2012 March 13

    Du skriver: “Hur är det för dig? Är etiketten viktig för självförståelsen? Hjälper den oss att förstå andra? Och vad säger man om sig själv när man är ute på en resa?”

    Börjar med den sista frågan – den är enklast att besvara.
    Nämligen med: Jag är en gäst och främling här… ;)
    (Du brukar köra en mer profan variant.)

    På de andra frågorna skulle jag säga både ja och nej.

    1) Självförståelse

    Ja: Jag är baptist. Det är en del av min identitet. I det ligger förstås några teologiska ställningstaganden som utgör grunden eller botten av min tro. Mina utgångspunkter. Det handlar fr a om gudssyn och människosyn som sammanstrålar i den dopsyn jag delar med andra baptister.

    Nej: Jag vet att mina uppfattningar kan komma att förändras med mina erfarenheter. Det har hänt förut, och det kan hända igen. Jag vill hålla mig öppen för andras upplevelser och förståelse av Gud och Bibeln, för jag tror att det stärker mig. Att det kan ge mig en större förståelse för hur Gud verkar.

    2) Att förstå andra

    Ja: På samma sätt som etiketter fungerar för min självförståelse, egentligen. En definierad etikett ger riktlinjer om hur en person är van att tänka och uttrycka sig. Det gör att jag med lite erfarenhet kan “översätta” ett för mig främmande språkbruk till något för mig begripligt. Det ger mig en inblick i den andres utgångspunkter, när det gäller gudssyn och människosyn, bl a.

    Nej: Jag kan ha missuppfattat etiketten. Eller vilken definition en etikett står för. Det är också skillnad på om det är en självetikettering eller om det är en etikett som jag eller någon annan tillskriver en person. För på samma sätt som tydliga definitioner och utgångspunkter kan underlätta förståelsen, kan de också låsa fast tänkandet i givna mönster. Helt enkelt att man tror att en person menar något som den faktiskt inte menar, för att man tillskriver ett visst uttryckssätt en viss kontextualitet eller ett visst sammanhang som bär med sig ett innehåll för en som det kanske inte alls bär med sig för den man talar med.

    Åter en sån där jättelång kommentar. Är jag begriplig? ;)

    Och så känns det som att jag kanske skriver om något annat än det du skriver om. Eller?

Trackbacks & Pingbacks

  1. Resan, del 2 – “Hur jag blev en postkarismatisk…” | Mackan Andersson
  2. Resan del 3 – “Hur jag blev … missional …” | Mackan Andersson
  3. Rätten att definiera sin egen tro (Om Marcus Birro) | Mackan Andersson

Leave a Reply

Note: You can use basic XHTML in your comments. Your email address will never be published.

Subscribe to this comment feed via RSS