Första NaNo-dygnet, eller Vad hände med Halloween-grejen?!
Ja, vad hände med Halloweengrejen?
Jag missade den dödslinjen, då Fru Andersson blev sjuk och jag var tvungen att ta hand om ungarna i stället. Vårt liv har just nu det där tempot att det inte är solklart att sånt funkar. Suck.
Men den kommer. Jag har skrivit 1600-ish ord på den idag. Den är långt ifrån klar, men det går framåt.
När det gäller NaNo så är det ett större projekt. Idén där är ju att ha ett romanmanus på omkring 90 sidor – 50.000 ord – innan November är slut. Idag har det blivit 1642 ord och… det känns väl OK. Jag kan hålla det här tempot och hinna med NaNo. Och Halloween-texten kommer att vara färdig snart så då blir det ett par timmar till per dygn att dynga in NaNo-text.
Jag valde att börja på Det Där Stora Projektet som jag gjorde research till redan 2006, men som inte kommit igång än. Det kändes för läskigt, för stort och för viktigt för att börja på. Nu tvingade jag mig själv och min strategi där är att helt enkelt slänga ihop 50.000 ord av dynga i ett råmanus, bara för att tillåta mig själv. Och sedan ha något att arbeta på.
Sedan får vi se.
Förlagen lär knappast stå i kö för en sådan bok, men… Jag skriver inte för förlagen heller. Och jag har självpublicerat tidigare. Det är hur som helst en senare fråga. Nu ska jag koncentrera mig på att bli klar.
Med någonting.
Förlåt mig och tack för att ni är så tålmodiga. Jag har verkligen världens coolaste läsare.
Förlåt? För vad då? Sluta fåna dig – du har inget att be om ursäkt för!
Lycka till med skrivandet! Jag är övertygad om att det kommer gå bra.
Alla fyndiga saker jag kan komma på att skriva är potentiellt ångestframkallande, så jag låter bli att vara fyndig. Jag är inte ond som vissa andra.
Välsignelse över alla dina projekt. <3