Jag – en sexuellt avvikande…
Jag fick för ett tag sedan känna på hur det är att vara (sexuellt) avvikande. Det var roligare och tryggare än jag kunde tänka mig, så tack ni som var med och hjälpte mig med det.
Men låt oss ta det lite från början. Jag är alltså (fortfarande) heterosexuell, monogam, gift sedan 14 år. Med barn. “Vanilj” kan man säga, om man är elak. Och det är man ju.
Så plötsligt fick jag möjlighet att träffa en massa människor. Som inte var som jag. På just det området. Och som var precis som jag på en massa områden.
Och som bara, trots att jag var sexuellt avvikande, bara tog emot mig. Såg mig. Behandlade mig som en jämlike. Inte delade upp i “vi” och “ni”. Som kramade om. Som delade skämt. Som bjuckade på kaffe.
Och jag tänkte: Behandlar jag (och mina frikyrkovänner) människor så här? Skulle vi göra likadant, om vi var i majoritet?
Jag vill inte skriva mer om det här just nu. Och jag tänker inte outa någon här. Men tack. Tack och ni vet vilka ni är. (Om ni kommenterar behöver ni ju inte låtsas som det är er jag skriver om, så slipper ni outa någon annan.) Tack för att ni accepterade mig som jag var och lät mig vara en av… er? Oss? Äsch, ni vet vad jag menar. Och ni betyder mer än ni anar.
Hmmm… verkar inte vara någon som vågar kommentera på det här inlägget.
Men jag bryter isen.
Jag har faktiskt funderat på din hållning gentemot homosexualitet, med tanke på frälsningsarméns tydliga ställningstagande i frågan.
Det här inlägget ger mig hopp om att du kanske är en sådan där fritänkare. Men hur tolkar du då de aktuella bibeltexterna?
Tjena Torbjörn…
Ska man vara ärlig är väl uppfattningarna inom Frälsis rätt splittrade också. Inte till vigslar, kanske, men i övrigt pågår en intern debatt om medlemsbegrepp och sånt.
Men min egen uppfattning då – en ledtråd kan fås i den här posten, som har några år på nacken: http://www.mackanandersson.se/2008/12/06/nagot-om-bibeltolkning-tatuerings-och-homosexposten-till-jesper-och-nils-alvar/
Men för att tala klarspråk – jag tycker inte att folks sexuella läggning är en speciellt viktig fråga. Det finns några hundra andra grejer som är viktigare. Och även om det VORE en viktig fråga (vilket det inte är), så vem är jag att döma? Jag kan knappast stå med en måttstock och måtta vem som är välkommen in i Guds rike…
Jag är medveten om att om jag över huvud taget kan komma på fråga, är det på grund av Guds Nåd, inte för att jag platsar. Och är jag välkommen, så är verkligen inte folks sexuella läggning ett större hinder.
Jag tror att det är bekant här på bloggen att jag ska bli officer inom FA. Jag hoppas att vissa saker hinner ändras i FAs officiella uppfattning tills det är dags för mig att ordineras. Men sker inte det kommer jag att fortsätta följa mitt samvete, för teologiskt har man inget på fötterna när man säger något annat.
Det låter väldigt trevligt att bli behandlad så fastän man är i minoritet.
Och det är väl en av de viktigaste sakerna här i livet? Hur man behandlar de som avviker från normen.
Jan – jupps.
Vet inte vad jag ska skriva mer än så.
Tack Mackan.
Du har en sympatisk inställning i denna fråga precis som du har i alla teologiska / etiska frågor jag hittills läst dig kommentera.
Börjar du officersskolan redan i höst?
Hur som helst: lycka till!
Cay Lennart
“Regnbågsprästen” @ facebook, blodocheld och qx.se
Torbjörn, om du vill ha en annan Frälsis officers tankar kring det här kan du ju kolla på: http://www.olterman.se/blog/?series=hbtq-kyrka
Mackan, Det är ju så det skall vara vi måste sluta vara så heteronorma och börja använda inklusivt språk och bildspråk till vardags!