Om religion och kampsport
En av de tuffaste tjejer jag känner till är Arnela Hadziulejmanovic på “Arnelas BudoKampsport“. Arnela är t ex en av världens bästa på brasiliansk jiu-jitsu i sin viktklass. Läs gärna det igen – en svenska som är bland världens bästa i en av de tuffaste kampsporter som finns.
Jag hade sett videos med henne och hört talas om henne redan innan jag läste ett bokmanus där hon var med. För hon är med i boken “Ramadan – en svensk tradition” som ges ut av det förlag där jag jobbar på fritiden. I just intervjun med henne möter jag ett otroligt intressant porträtt av en elitidrottskvinna och hennes tankar omkring hur man kan förverkliga Ramadans ideal, utan att fasta på ett traditionellt sätt.
Idag bloggar Arnela själv om boken, om intervjun och om det där med att hela tiden förväntas “stå för” något när man talar om religion. Och det där känner jag igen – som emellanåt har haft förväntningarna på mig att vara “kristen komiker”, inte “komiker och kristen”.
Arnela är en av mina största idoler. Hon är en riktig fighter, vi har båda en närmast osund fandom av Muhammed Ali och vi försöker båda försörja oss på det vi är bäst på,trots att möjligheterna är små.
Arnela är dessutom, trots att hon långt ifrån peakat idrottsligt, redan i den absoluta världseliten inom sin sport. Om du som läser det här är företagare och skulle vilja kunna säga att “vi sponsrar en världsmästare” på nästa Rotarymöte eller liknande, så ta kontakt med henne. Hon förtjänar ett break och du förtjänar att exponeras för både drygt 14.000 läsare på hennes blogg och i några riktigt intressanta internationella sammanhang framöver.
Oavsett vilket – besök hennes blogg. Hon är bäst!
(Och vill du läsa mer om boken kan du kolla in Bitte Assarmo, Sydsvenskan, DN och säkert fler ställen på nätet som jag inte kommer på nu…)
