Dags att skynda över till Emanuel igen
Emanuel är webbredaktör på Dagen.se, webbversionen av tidningen Dagen.
Dagen ligger bra till i sin läsarkontakt – man har funktioner för Twingly (bloggar som länkar till en artikel dyker upp under artikeln), man har “LäsarDagen” där man mobiliserat sina läsare att själva skriva artiklar som dyker upp i tidningen och på webben, man låter flera av sina redaktörer blogga och man har en sida på Facebook där nya nyheter per automatik kommer i statusfältet. Snyggt, helt enkelt.
Och mycket, måste understrykas, är Emanuels idéer.
Ganska nyligen började man också att under varje artikel ha en liten poll om hur folk uppfattar artikeln. Om man blir glad eller arg av innehållet. Om den väcker intresse eller är likgiltig. Lite sånt.
Så idag så publicerar Dagen en artikel om den nya homosexlagen i Litauen. Och 41% (tidigare ikväll) av läsarna anger att de blir glada av innehållet i artikeln. Den nya lagen innebär att tal om homosexualitet, som kan uppfattas som positivt, förbjuds.
I syfte att skydda barn får man inte sprida positiv information om till exempel homo- eller bisexualitet
Och, bara för att vara supertydlig – 41% av Dagens läsare tyckte att det här var en positiv nyhet. Något de blev glada över.
Då skrev Emanuel en bloggpost som du ska läsa, oavsett var du står i de här frågorna, och fundea över.
Frågan är hur man kan bli glad över att folk förbjuds prata om något i positiva ordalag? Folk borde kanske fundera ett steg längre. I ett annat samhälle vill man kanske förbjuda folk att prata positivt om exempelvis kristendom, islam eller om blomman för dagen, typ. Man kan tycka vad man vill om äktenskapet (och jag är jättetraditionell i den frågan, som jag förmodar de flesta vet) men det är inte riktigt samma sak som att man gläds över att folk får munkavle. Jag blir sorgsen över att folk kan känna glädje över något sånt här.
Jag gissar att folk inte tänkt till om vad lagen egentligen innebär och huruvida den är demokratisk eller ej, utan att de kanske tycker att gayrörelsen får alldeles för mycket utrymme i media utan att granskas, och att de därför tycker det är bra att gayrörelsen får en motgång. Men det är som sagt bara spekulationer…
Det fanns en tid då Kyrkan inte brydde sig om demokrati. Rätten att utöva den kristna religionen var den enda demokratiska rättigheten som var viktig.
Med det menar jag inte att demokrati är oviktigt eller okristligt. Bara att det kan vara värt att minnas att det är mindre än 150 år sedan Kyrkan var starkt emot tex religionsfrihet. Man tyckte då att själarnas frälsning var överordnad andra demokratiska rättigheter.