Uppsamlingsheat

Till att börja med – min riktiga dator är paj. Jag sitter alltså och använder en maskin som kör Windows.

(Det är strömsladden som pajat och jag måste hitta/köpa en ny. Typ 800 pix i handeln… Måttligt kul.)

Jag hade nästan glömt hur frustrerande det var att köra Windows. Nästan. Nu påminns jag igen. Det är verkligen ett steg ned på evolutionsstegen.

Det innebär dessutom lite längre svarstider på mail, då jag måste komma åt mailen via webben i stället för, som vanligt, det bara plingar till i burken.

-

“Längre svarstider” har det iofs varit ändå. Jobbade idag min 23 dag i sträck. Det känns som det vore dags för en hel dags ledighet snart.

I helgen blir det dock både kampsportsläger (bra – jag behöver tänka på annat än jobbet. Eller jobben…) och firande av bröllopsdag. 12:e året. Och i år är det Fru Andersson som har bokat bord på en av våra favvorestauranger. Och fixat barnvakt.

Behöver jag säga att jag älskar min fru? Och att det är rätt lätt att göra det, när hon fixar sånt här?

-

Polaren Patrik är över från London och kollar efter lägenhet i Malmö. De ska nämligen flytta hit, hela familjen, i Augusti.

Det var grymt kul att träffa honom igår kväll och – vilket nu börjar likna en tradition – sparras med honom och sedan snacka teologi till långt in på natten. Några minnesstarka läsare kanske känner igen det mönstret från en annan träff, med en annan polare, för några veckor sedan (Pelle, i Arboga).

Det som var väldigt kul var att sparringen verkligen funkade för mig den här gången. Patrik har tränat kampsport typ 10 år längre än vad jag har gjort, men jag klarade mig över förväntan, tycker jag.

-

Har idag varit med om en smått surrealistisk upplevelse…

Det hela började med en “god idé”. Denna gång var dock jag fullkomligt oskyldig, utan det var polaren Fernando som fått en snilleblixt. Att starta en geckofarm.

“En geckofarm?” kanske du undrar…
“Jupps. En farm för uppfödande av geckoödlor.”
“Finns det en marknad för sånt?”
“Fråga inte mig. Det var Fernandos idé…”

Hur som helst – Mattias (chaufför), jag (tolk) och Fernando (Mannen Med Idén – snart ägare av två geckoödlor) gav oss ut i Mattias bil för att inhandla grundplåten till denna nya farm. Geckoparet skulle finnas “i Lund”, enligt Fernando.

Enligt Blocket.se befann sig dock ödlorna, vid närmare kontroll, i en by cirka fyra mil utanför Lund.

Och enligt ödlornas ägare befann de sig hemma hos honom, inte alls i den byn som Blocket påstod, utan “om ni kör igenom den byn så kommer ni till en vägskylt. Fortsätt på samma väg. Så småningom kommer ett samhälle. Kör igenom det. Sväng av mot X. Efter typ 4 km kommer ett nytt samhälle, kör igenom det. Snart kommer en skog på vänster sida. Sväng av första grusvägen till vänster och ligg kvar på den tills den tar slut…”

Ni hajar. Vi är ute i skogen. I ett lantbrukssamhälle där vi får tvärnita för höns på vägen. Och handlar geckoödlor. Mattias kör. Jag vidarebefordrar körinstruktioner från säljaren. I baksätet sitter Fernando och är lycklig som ett barn medan vi andra blir mer och mer irriterade.nI knät låter välkomstmiddagen (små syrsor) som mobiltelefoner.

Men vi hittar fram.

Pengar byter händer. Ödlor överräckes under inte så högtidliga former. Vi försöker få in ett 2*1*1 m terrarium i bilen. Och…

…något brister för Mattias. Som utbrister:

Man, if you so much as speak another word now, I swear I’ll put those damned lizards on the barbeque!

På vilket Fernando svarar, med tefatsstora ögon

You can’t eat geckos, you moron! These aren’t f****ing guineapigs!

Jodå. Man äter tydligen marsvin i hans hemland.

-

Honan var för övrigt gravid. Snart kan vi höra tassandet av små geckofötter. Eller så slipper vi, om vi har tur.

Till att börja med - min riktiga dator är paj. Jag sitter alltså och använder en maskin som kör Windows. (Det är strömsladden som pajat och jag måste hitta/köpa en ny. Typ 800 pix i handeln... Måttligt kul.) Jag hade nästan glömt hur frustrerande det var att köra Windows. Nästan. Nu påminns jag igen. Det är verkligen ett steg ned på evolutionsstegen. Det innebär dessutom lite längre svarstider på mail, då jag måste komma åt mailen via webben i stället för, som vanligt, det bara plingar till i burken. - "Längre svarstider" har det iofs varit ändå. Jobbade idag min 23 dag i sträck. Det känns som det vore dags för en hel dags ledighet snart. I helgen blir det dock både kampsportsläger (bra - jag behöver tänka på annat än jobbet. Eller jobben...) och firande av bröllopsdag. 12:e året. Och i år är det Fru Andersson som har bokat bord på en av våra favvorestauranger. Och fixat barnvakt. Behöver jag säga att jag älskar min fru? Och att det är rätt