Jubileum utan firande
Har inte skrivit på några dagar av den enkla och fåniga orsaken att detta är den femhundrade posten på den här bloggen och jag hade velat göra något speciellt av det. Men det där speciella har liksom inte infunnit sig.
Men ni som brukar läsa här (och eventuella andra) – gläds gärna med mig. Femhundra postningar är en rätt okej orsak att fira i bloggsammanhang, tror jag.
Det är i det läget som många bloggare skriver en retrospektiv bloggpost där de länkar till gamla godingar. Not me.
-
På tal om något helt annat – har ikväll coachat för första gången. Ungdomskampsportsgruppen i kyrkan. Det blev lite (väldigt basic) boxning. När de försvann iväg på andakt ville Lillkillen Andersson naturligtvis testa också.
Normalt tycker jag att “snart tre” är en lite tidig ålder att börja med boxning, men…
Visst är han skräckinjagande, för övrigt?
En mycket skräckinjagande liten plutt!
Grattis!
En liten tillbakablick vore ändå kul. Vilket inlägg är du mest stolt över och finns det något inlägg som du på riktigt känner skam för?
Hej Johan – och innan jag säger något annat, stort tack för bok och det jättefina frimärket. Jag blev verkligen jätteglad!
Du kommer med en bra idé till en kommande bloggpost. Får se vad det blir.
Bitte – visst ser han hård ut