Nya slut på reklamfilmer…
Mina syskon brukar emellanåt konstatera att min hjärna inte riktigt fungerar på samma sätt som hos normala människor. Eller “emellanåt” – de brukar konstatera det när vi talas vid, helt enkelt 
Jag brukar, å min sida, i det läget känna mig lite ledsen i deras ställe för att de inte begåvats med en lika bra hjärna som min.
Men jag insåg själv i kväll att “det går inte riktigt samma film på den biografen” (som Storebror en gång fyndigt uttryckte det), när jag tittade på TV. För min hjärna satt och hittade på nya slut på olika reklamfilmer…
Först ut: Lambireklamen.
Det lilla lammet får åka bak på flaket från trygga gården in till byn, där det hamnar i någons trädgård, går över en plastmatta och till sist somnar liggande på en bal med toapapper. Som är jättemjukt.
Well, tänk om det där inte var vilket hus som helst, utan…
…hemma hos Slaktaren.
…och sista bilden verkligen demonstrerade den absorberande effekten…
Innan vi går vidare – förlåt! Jag vet inte varför min hjärna funkar såhär.
Den andra reklamfilmen: Breakdansande bilar…
Ni vet vilken jag menar – två grupper med bilar (!) träffas på en parkeringsplats och ska typ “battla” varandra. Bilarna snurrar runt på ett hjul, gör lite trick och, well, dansar helt enkelt.
Well, tänk om det verkligen satt chaufförer i de där bilarna…
…de torde bli rätt åksjuka…
…om krockkuddarna löser ut.
Mina syskon sitter antagligen och skakar på huvudet nu (om de läser detta). Och kanske fnissar lite för sig själva. Och tänker “den där lillebrorsan är helt enkelt inte klok”. Och just nu, i denna stund, tror jag att de har rätt…
I morgon kommer jag att tycka synd om dem igen, för att deras hjärnor inte funkar lika bra som min.
Nej nej nej – rör inte min lilla Lambi!!! *SNYFT*
Bitte – så ja, så ja… Gråt inte.
(Mental note: Inte bjuda Bitte på mina “Irländska lambracks” första gången vi träffas afk).
Vegetarian?
Jag tycker det är jättekul – kanske måste man drabbas av nå’n obestämbar sjukdom, som jag har, för att uppskatta din hjärna…..:-)
Mackan – kalla mig gärna hycklare men jag råkar tycka väldigt mycket om lammracks… (fast inte på en fredag=)
Det är inte lätt för oss som lider av existensiell dyslexi… (Men vi kan kanske bilda ett nätverk och få en massa pengar av nån?)
Bitte – förlåt min okunskap… Finns det något speciellt skäl till “Inte lambracks på fredagar”?
Min enda sådan matregel är – aldrig fisk på restaurang på söndagar. Har två gånger blivit matförgiftad av det. (Fisk som legat kvar sedan fredagen…)
Erik – gör vi något annat än startar nätverk, du och jag
Men självklart kan vi ha ett för existentiell dyslexi också 
Ibland (ofta?) definieras ju synd som en bristsjukdom, en frånvaro av något som borde finnas. Jag tror att din hjärna är osedvanligt frisk och många andras snarast lider av någon form av bristsjukdom.
It takes a fool to remain sane.
P.S. Googlade existentiell dyslexi. Exakt den ordkombinationen finns inte. Synd. I dubbel bemärkelse.
Mackan: Svarar i Bittes ställe. Fredagar är fastedag i katolsk tradition, vilket (oftast) innebär att avstå från kött. Alltså inga lambracks på fredagar.
Din matregel ska jag omedelbart ta och memorera! Jag skulle annars mycket väl kunna få för mig att beställa fisk på restaurang på en söndag (och alla andra veckodagar också). Men inte längre – där har du alltså slagit ett slag för folkhälsan! ; )