Fredagspanelen – uncut

2009 May 8
by mackan

Dagens Fredagspanel i Dagen är rätt poppis. Just när detta skrivs är det den näst mest klickade artikeln på Dagens hemsida idag. Den mest klickade handlar om Gardells och Stefan Swärds samtal om Jesus och bilden av Honom. Jag är inte förvånad över att den artikeln är den mest klickade. Jag är mer förvånad över att våra paneltyckanden ligger tvåa.

Fredagspanelen har ett lite knepigt format. Man ska uttrycka sig på typ 150 tecken per fråga så någon djupare analys tillåts inte. Det innebär att jag ägnar en del tid åt att skriva sammanfattande, förhoppningsvis lite spetsiga one-liners när frågorna kommer. Den här gången var det svårare än förra veckan. Dels kom frågorna (mycket) senare, så deadline:n var väldigt kort, dels var frågorna inte riktigt lika tydliga ställningstaganden som förra veckan.

Så jag tänkte bara breda ut mig lite, här på bloggen, om ett par tankar som jag fått från veckans fredagspanel. Läs den som “Fredagspanelen – director’s cut” om du vill.

-

Till att börja med är det intressant att tre av fyra väljer att, spontant, svara “Jesus” på frågan vem de skulle vilja se på någon av sommarens festivaler och konferenser. Det borde få oss som ska vara med och tala, eller som arbetar med planeringen, fundera över hur mycket Jesus som faktiskt får plats.

Vad är det vi menar när vi säger att vi skulle vilja höra Jesus? Äkthet? Enkel undervisning? En tillrättavisning av de rika eller de som vill vara religiösa föredömen? Och i så fall – har vi som är inblandade i festivalerna tänkt det? Eller hade vi tänkt ge yta, filosofisk undervisning som paketeras i en religiöst snygg förpackning?

På riktigt, alltså?

För om det är det sistnämnda, då snuvar vi folk på den de längtar efter.

Det finns också något djupt ironiskt i att Jonas Gardell, som inte är församlingsledare, inte är bokad på några kristna konferenser eller dylikt – hans åsikter om Jesus är en massa kristna rädda för. Han är vi rädda ska föra en massa människor “vilse”.

…medan jag undrar om inte fler människor förs vilse av “uppbyggelsekonferenser” och festivaler, som är anordnat av Kyrkans folk. Samlas vi oftare hemmen och bryter brödet i jublande, uppriktig glädje efter att ha varit på sådana konferenser? Vittnar vi med handling (!) och ord mer för våra vänner och familjer efter en sådan konferens? Hur Jesusfyllda är vi verkligen efter en sådan grej?

Vi kan väl fundera vidare tillsammans över de här frågorna? Eller om ni vill ställa helt andra frågor till Fredagspanelen så maila till fredagspanelen@dagen.se (fortfarande ingen länk i Internetversionen av artikeln ;) )

One Response leave one →
  1. 2009 May 10

    Är du nöjd med fotot nu då? :-)

Leave a Reply

Note: You can use basic XHTML in your comments. Your email address will never be published.

Subscribe to this comment feed via RSS