Tomten kom förbi med 1440-paket
Jag talar alltså om nya Ubuntu Linux-versionen. Uppgraderade igår från 8.04, till 8.10 och slutligen nya 9.04. Och sista uppdateringen i den serien är just 1440 paket.
Nya Ubuntu Linux är riktigt snyggt, rent grafiskt. Jag upplever också att det flyter på lite snabbare än tidigare, det mesta känns lite mer stabilt och en del program (exempelvis Open Office) har kommit i rejält uppdaterade versioner.
Kort sagt – godis!
Oh – och det är gratis, för dem som nu inte visste…
Jag tvingades under uppgraderingen att köra Windows en stund och mitt hjärta blöder verkligen för de stackare som måste göra det. Som det gamla ordspråket säger – “Dem som gudarna väljer att förgöra, tvingar de först att köra Windows”.
Jag skulle göra den förväntat enkla grejen “att titta på Buffy, på DVD, under tiden som jag äter frukost”.
Silly me. Jag stoppar i DVD-skivan och får reda på att Windows Media Player spelar inte DVD-skivor.
Va? Hallå? Det är 2009 nu! Exakt vad spelar Windows Media Player, då? Varför bundla en mediaplayer som inte klarar DVD-skivor? Till maskiner som åtminstone under ett decennium haft just DVD-funktionalitet?
Försökte installera codecs för DVD-uppspelning. Då skrek brandväggen ömsom att jag skulle stänga av den, köra den i “installation mode” (vad det nu var), eller uppdatera den. Nya codecs hittades, laddades hem, installerades (allt under högljudda protester från olika “hjälpprogram”) och… fungerade inte.
Laddade hem VLC på två minuter, installerade på 45 sekunder och kunde sedan titta på Buffy på min Windowsmaskin. Efter en timme och fyrtio minuter. Behöver jag säga att frukosten var uppäten? Och att, alltså, Windows Media Player fortfarande inte spelar DVD-skivor.
Det är ömkligt.
För folk som är trötta på den typen av psykisk misshandel (eller bara på att ständigt ha någon “Plug’n'play”-enhet som aldrig fungerar riktigt som den ska) rekommenderar jag, varmt, Ubuntu Linux. Det kommer att ta en vecka innan du “kan” det lika bra som Windows, men när du gör det kommer du aldrig att se dig om och framför allt aldrig längta tillbaka.
Version 9.04 rockar!
Jag uppgraderade för någon vecka sedan och är också nöjd.
Men Mackan, vet du inte att det heter faktiskt inte Plug’n'Play när det gäller Windows? Förkortningen PnP ska uttydas Plug’n'Pray …
(Själv konverterade jag från windowsismen till macismen för ett par år sedan och längtar inte tillbaka.)
Ja jag håller med Allan, man har inte det problemet när man använder en Mac.
Men aj Linux funkar oxå.
Sam och Allan – Det är ju mest att Mac är… ehum… lite dyrare än PC. Själva hårdvaran alltså. Det är också rätt svårt att slå pris/prestanda med Linux på den fronten.
Men jag skulle gärna ha Mac. Även om jag kört Linux i olika sammanhang sedan tiden då varje installationsinstruktion började “Såhär bygger du Linux-kärnan från scratch” och “drivrutiner” var ett okänt fenomen (man klippte-och-klistrade in rätt kodsnutt direkt i kärnan…)
Suck – dagens datoranvändare vet inte hur bra de har det.
Johan S – Trodde nog att du skulle vara en early adopter, men jag har aldrig vågat köra “experimental” på skarpa maskiner, även om det varit slaskmaskiner för hemmabruk.
Jupps, jag är en fegis.
För mig blev det 1241 paket…
Visst har linux kommit en lång väg sedan jag först började stångas med Red Hat. Ubuntu är verkligen ett stort steg framåt. Mer stabilt system är svårt att hitta, då måste man gå tillbaka till VMS (föregångaren till Windows NT).
Men ändå… Jag kan inte hjälpa att det fortfarande känns lite amatörmässigt och ofärdigt. Särskilt när det gäller nätverksinställningar, där allt är utspritt till höger och vänster i stället för att finnas ett högerklick bort.
Björn Felten Hej! Kul att se dig fabulera även här
Att kalla VMS för “föregångaren till NT” är kanske lite som att kalla stenyxan för “en slags föregångare till häcksaxen”? Men VMS har till och med jag kört, under ond period i livet då jag tvingades drifta ett antal sådana. (Och OpenVMS…)
Håller med lite när det gäller den grafiska miljön som känns lite spretig, men… “vi” och /etc är din vän