Teologi, Bloggar och FRA – kul blandning?

Har idag käkat lunch och diskuterat teologiska spörsmål (som det ofta blir) med polaren Daniel. Då jag är Frälsningssoldat blev det naturligtvis soppa

Efter lunch åkte vi tillsammans till Lund för att där bevista vår guru Roland Spuths docentföreläsning. Som var bra. Inget direkt livsförvandlande, speciellt inte för oss som läst hans bok, men intressant. (Och för er två teologinördar som läser den här bloggen och inte var där – den berörde i princip “Vad är moralhistoria och vad spelar det för roll i teologin”, typ. Roland kopplade samman etiken och dogmatiken och visade att det var ett synsätt som hade sina paralleller i både Luthers (de två regementerna) och Augustinus (Guds stad) tankar. )

Festligheterna avslutades med tårta och kaffe i Theologikums “pentry” och medan vi satt där fick jag dagens “Jag mötte Lassie” – K G Hammar knallade in för att fika och var märkbart förvånad över att det var så mycket (glada) människor som satt där.

–

Inger Alestig, tidningen Dagens egen kulturbabe, konstaterar att Bloggning är allt viktigare i hennes jobb.

Hade det varit i vilken annan gammelmediatidning som helst hade man blivit alldeles varm inombords. Nu blir jag naturligtvis glad att Inger upptäcker det andra redan upptäckt, men tidningen Dagen har faktiskt varit särledes bra på det där med läsarkommunikation. Man var snabba med Twingly, man hade tidigt en en webbredaktör som bloggade, man startade under året “LäsarDagen” som är en satsning på medborgarjournalistik och man har ett par riktigt bra funktioner för att få elektroniskt stöd för papperstidningen. (Man kan läsa tidningen i html, pdf eller flashformat som prenumerant, exempelvis).

Idag bloggar hela opinionsredaktionen, chefredaktören, kulturredaktören, webbredaktören och de är dessutom den enda tidning som jag känner till där även serierna går att läsa via RSS.

Men visst är det kul att även kulturredaktören gläder sig åt att vara med på tåget. (Och, det ska sägas, Inger är riktigt rolig att läsa på nätet.)

–

Tomas Österberg – opinionsredaktör på Dagen – konstaterar: “Att Gud lyssnar till bikten räcker“. FRA 2.0 har fortfarande inget undantag från avlyssningen, med hänsyn till biktsekretess.

Relationen mellan en kyrkans själasörjare och konfidenten bygger på förtroende att det som yppas i samtalet inte på något sätt förs vidare. Tystnadsplikten är från kyrkans sida absolut. Bara tanken på en möjlig avlyssning av sådana samtal rubbar tilliten och blir ett allvarligt ingrepp i kyrkornas möjligheter att kunna möta människor för vägledning, inte sällan i en livskris.

Å ena sidan – fantastiskt att Österberg nu konstaterar samma sak som många andra gjorde redan i juni. Och man ska kanske dessutom hålla i minnet och kanske rent av påminna Österberg om att den version av FRA-lagen som just i detta nu redan är i kraft, inte har några undantag. Och alltså inte heller för biktinformation. Men som sagt – bra att han vaknar.

Å andra sidan – var var du i juni? I september när vi andra demonstrerade? Varför teg kyrkorna under remisstiden? Är det kanske dags att börja reagera nu och hjälpa till att stjälpa den här lagen?

Har idag käkat lunch och diskuterat teologiska spörsmål (som det ofta blir) med polaren Daniel. Då jag är Frälsningssoldat blev det naturligtvis soppa :) Efter lunch åkte vi tillsammans till Lund för att där bevista vår guru Roland Spuths docentföreläsning. Som var bra. Inget direkt livsförvandlande, speciellt inte för oss som läst hans bok, men intressant. (Och för er två teologinördar som läser den här bloggen och inte var där - den berörde i princip "Vad är moralhistoria och vad spelar det för roll i teologin", typ. Roland kopplade samman etiken och dogmatiken och visade att det var ett synsätt som hade sina paralleller i både Luthers (de två regementerna) och Augustinus (Guds stad) tankar. ) Festligheterna avslutades med tårta och kaffe i Theologikums "pentry" och medan vi satt där fick jag dagens "Jag mötte Lassie" - K G Hammar knallade in för att fika och var märkbart förvånad över att det var så mycket (glada) människor som satt där. -- Inger Alestig, t