Jovars, det gick helt OK…

Jesper undrade lite igår kväll, sent, hur gigget gick. Och jo, tack, det gick väl helt OK.

Ett större IT-konsultföretag hade bokat två långbord precis framför scenen. De kom sent och fick alltså sin mat precis när showen skulle börja. Det innebar att de skyfflade runt vällagat på tallrikarna och alltså hade händerna upptagna till annat än applåder. Detta parat med att de egentligen inte var så intresserade av standup gav en tuff stämning för komikerna i första halvlek.

De gick i pausen och trots att det blev tjugo pers mindre i publiken var stämningen i andra halvlek totalt annorlunda.

Själv körde jag sist i första. Det var väl kanske den tacksammaste spot:en i första halvlek så det gick helt OK, men man var tvungen att bitvis tänka bort halva gänget för att koncentrera sig på dem som gillade Comedy i stället. Testade lite nytt. Glömde hälften, som vanligt, men det kändes helt OK ändå.

I övrigt var det en sagolik kvalité på komikerna den här kvällen. En lite grinig publik hade kunnat leda till att man liksom inte bryr sig eller tappar sin energi på scen. Det hände inte ikväll. I stället gav alla sitt yttersta och det var en fröjd att se alla.

Joel Sjövall startade kvällen och hade några riktigt roliga grejer. Jag har hört Joel några gånger nu och börjar lära mig vissa delar av hans material, men nu satt de bitarna ännu säkrare och de nya grejerna överraskade. Jättekul. Det är för övrigt Joel som tagit bilden ovan, också.

Sedan körde Thomas Andersson, som jag giggade tillsammans med i lördags. Han körde några säkra kort och blandade med mycket nyskrivet. Kvällens största jubel kom när han sumpade en punchline och kunde göra en grej av det på scen. Comedy är live. Och det måste vara på liv och död.

Det är dessutom det roligaste med att köra på tryoutklubbar. Det är en helt annan energi i rummet när ingen kör på rutin.

Björn Tennfors har jag bara sett någon enstaka gång tidigare. Han brukar ha klurigt material men senast jag såg honom hade han inte hållit på så länge. Nu var han säkrare på scen och materialskrivandet hade kommit igång på allvar. Han hade en vansinnigt rolig grej om Guds försök att meddela sig genom en mango i Helsingborg som jag hoppas få se fler gånger. Men komik på dagsfärska grejer är alltid kul.

Elin Nordén var säker. Rolig. Fick nästan igång IT-nissarna. Starkt.

Och sedan körde jag då.

Efter pausen gick först Eric Andersson upp på scen och nu hade stämningen som sagt ändrats. De som nu satt framför scenen ville ha kul, var hungriga efter comedy. Och Eric kasserade in det ena skrattet efter det andra. Han hade svårt att få igång något egentligt samtal med publiken, vilket annars är hans stora styrka, men själva materialet var jättekul, som vanligt.

Sedan var det dags att bekanta sig med två, för mig, okända komiker. Som båda fick mig att skratta mig harmynt.

Den första var Cecilia Ramstedt. Som var otroligt charmig och mycket, mycket rolig på scen. En bisarr stil, som dessutom chockerar lite. Allt förpackat som… Äh, se henne för sjutton, jag kan inte förklara! Närmast har hon antagligen till typ Henrik Elmér, rent komiskt, men det är en lite annorlunda galenskap hos Cecilia.

Sedan kom Nils Lind, påad som “världens roligaste vite man”. En sådan presentation förpliktigar, men även om Eddie Izzard en bra dag kanske klår Nisse en dålig dag så var det verkligen Hur Kul Som Helst. Bisarra grejer. Korta grejer, nästan som Steven Wright, faktiskt. Fast med lite högre tempo och på Malmöitiska. Jag älskar det! Hoppas att få se honom snart igen.

Kristoffer “Kringlan” Svensson avrundade med sin bisarra humor kvällen som var alldeles…. alldeles underbar!

Stort tack till Mats (som MC:ade), Eric och Thomas som förestår klubben. Ni gör ett fantastiskt jobb, grabbar!

Jesper undrade lite igår kväll, sent, hur gigget gick. Och jo, tack, det gick väl helt OK. Ett större IT-konsultföretag hade bokat två långbord precis framför scenen. De kom sent och fick alltså sin mat precis när showen skulle börja. Det innebar att de skyfflade runt vällagat på tallrikarna och alltså hade händerna upptagna till annat än applåder. Detta parat med att de egentligen inte var så intresserade av standup gav en tuff stämning för komikerna i första halvlek. De gick i pausen och trots att det blev tjugo pers mindre i publiken var stämningen i andra halvlek totalt annorlunda. Själv körde jag sist i första. Det var väl kanske den tacksammaste spot:en i första halvlek så det gick helt OK, men man var tvungen att bitvis tänka bort halva gänget för att koncentrera sig på dem som gillade Comedy i stället. Testade lite nytt. Glömde hälften, som vanligt, men det kändes helt OK ändå. I övrigt var det en sagolik kvalité på komikerna den här kvällen.