Det blev tyst i ett hörn av blogosfären
Hade en hel helg utan Internetanslutning. Det var otroligt skönt att slippa en del debatter som blivit alltför överhettade. Och i stället bara få vistas i en kärleksfull miljö, att få visa ömsesidig respekt och medmänsklighet med människor som jag vet gillar mig, oavsett vad.
…och prygla skiten ur varandra 
Precis vad jag behövde.
Vi samlades på fredag kväll för att kunna börja träna lördag morgon, men redan på fredagkvällen fick jag köra ett pass “double stick” med Linda från Norge. Det var hur kul som helst. Doublestick har inte speciellt mycket med självförsvar att göra, eller är speciellt “realistiskt” numera. Men det är grymt bra för koordination och som teknikövning för vanliga slag (utan käpp, alltså).
Under lördagen kom ytterligare en lägerdeltagare från Danmark och vi körde väldigt mycket. För mig blev det nästan sex timmar “empty-hand vs blade”, alltså obeväpnad mot kniv, och det var bra. Någon gång under dagen lärde jag mig, utan att tänka på det, att sänka axlarna, att slappna av och att få bättre split-vision, även när jag är lite trängd.
En sparringsession gick jag mot aluminiumkniv (vilken är trubbig och alltså inte dödar, men gör ont ändå när man blir träffad) och det var väldigt nyttigt. Jag började sparras totalt annorlunda, betydligt mer defensivt, när jag visste att varje träff som den andre får in kommer att göra ont. Det var antagligen den enskilt största upptäckten under hela helgen.
Linda klådde mig med smack-sticks (vadderad träningskäpp) på eftermiddagen, och lyckan var total. Kvällen avslutades på restaurang. Partajandet uteblev dock då vi visste att vi hade en heldag till.
Söndagens träning innehöll väldigt mycket fotarbete. Sedan körde vi “flexibles” ett tag (hur man kan använda tygsaker som t-shirts och snusnäsdukar som vapen) och alla skrattade och ströp varandra med gott humör.
Och så ännu mer sparring. Hela lägret avslutades med en alla-möter-alla sparring och sedan, efter att man blivit rejält trött, kastade man in en av instruktörerna. Jag fick möta Uffe, som är 20 kilo tyngre och som började med att trettio sekunder in i ronden sopa till mig i ansiktet så att jag skulle vakna till lite. Uffe har tränat Bagua, så när han slår slappnar han av i armen och använder centrifugalkraften. Resultatet är jämförbart med att få ett vedträ i skallen.
Jag må ha tränat rätt okej och ha lärt mig en del under det halvår jag hållit på, men de 3 minuterna skakade om mig rejält. Jag inser hur mycket jag har att lära och även om Uffe sedan försökte muntra upp mig med att det var jättebra och kunde peka ut en massa grejer som funkat i sparringen dog en del av min själ i den där smällen. Mot alla andra var jag rätt jämn, men mot Uffe eller någon på hans nivå, är jag totalt chanslös.
Men som sagt, det var hur roligt som helst. Det var kul att åka på läger utan att vara ledare för ett gäng ungar. Det var roligt att få göra något för sig själv. Det var roligt att träffa nya intressanta människor. Och det var otroligt skönt att göra något som inte innebar konflikter. Bara slagsmål
Stor kärlek till Sam, Peppe, Linda, Valdemar, Uffe och Matt. Och stort tack för hela helgen.
BIIIIILDEEEEER!