Serier – serious!
Jo, jag vet att ni vet att jag gillar serier. Att jag ägnar ett närmast osunt intresse för serier i de flesta former och svensk 70-talsskräck i synnerhet. Så här kommer lite serienyheter.
—
De tänker visst skapa antimateria i CERN i morrn. Något som antagligen borde oroa mig mer. Själv tycker jag att det är ball att min favvoserie – PhD – har en stripp om just CERN idag
—
Huset i vilket serievärldens kanske kändaste superhjälte – Stålmannen – skapades är fallfärdigt. Om du vill rädda huset för eftervärlden (eller helt enkelt bara vill skaffa dig några riktigt sjukt coola, serierelaterade grejer) gör du klokt i att kolla in välgörenhetsauktionen.
—
Serien som en gång fick mig (och många andra i min generation) att vilja bli serietecknare – Sandman - firar 20-årsjubileum. Jag är helt enkelt en gammal man.
Sandman är en sådan där härlig serie som inte riktigt går att beskriva. Klart är dock att den haft stor påverkan, både direkt och indirekt på populärkulturen. Bland andra serier som tagit upp eller vävts samman med Sandman-mytologin märks exempelvis “House of Mystery” (och både Kain och Abel finns med på bilden ovan). Men det finns paralleller till TV-serier (“Buffy” och “Tru Calling” exempelvis), böcker och film.
Sandman kom helt enkelt att påverka en ganska stor grupp kreatörer i en och samma generation. Och för det är vi skylda Neil Gaiman ett stort tack.
EDIT: Jag har blivit uppmärksammad på att Cain inte alls är med på bilden. Den jag trodde var Cain var Lucien (som jag just nu inte minns alls, men som har en frisyr som liknar Cains). Sorry. My bad. Abel är dock med. Och levande, vilket möjligen skulle gjort mig skeptisk till just Cains närvaro.
—
Och till sist – om någon av er är intresserade av serier (eller mest vill hjälpa till att köpa en tågbiljett till Stockholm den 16:e), så kan ni ju alltid kolla in vad jag har att sälja på Tradera. Just nu är det ganska mycket seriealbum.
En serie som nästan var som en föregångare till Gaimans twistade universum var Doom Patrol i Grant morrisons tappning, lite sorgligt bortglömd bland andra giganter, men en serie som faktiskt utmanade historieberättandet -något som gaiman skickligt utvecklade ytterligare.
Sen borde du kolla upp Garth Ennis Preacher -en serie jag tror du uppskattat starkt. Ennis är en favorit i seriesammanhang.
Glömde:
Buddy Longway!!! Vilken serie, skulle vilja ha alla -en favorit när jag var liten. Som den tecknaren utvecklades under resans gång… Sen kommer jag också -av liknande nostalgiskäl- lägga bud på finn och fiffi.
Visst prenumererade man typ på dem, fast de kom som sällan och som bokliknande istället för tidningsliknande??
Stewe får försöka hitta Doom Patrol.
När det gäller Sandman-universumet fanns det förvisso hintar om det redan i “House of mystery”, vilket gjorde att Gaiman kunde bygga vidare på det, när han skrev manus till Sandman.
Jag får försöka hitta Preacher av Ennis.
Buddy Longway var du visst inte ensam om att bjuda på, men Finn & Fiffi har du goda möjligheter att kamma hem! Jag har för mig, faktiskt, att albumen kom ganska tätt för att vara album. Typ en gång i månaden eller varannan månad eller något. Detta var ju på 70-talet, seriernas guldålder här i Sverige.
Jag förstod aldrig vidden av storleken när det begav sig – något som i efterhand verkar fullkomligt ofattbart när man kollar på bilden och varenda tjej på den ser ut ungefär “rätt” enligt mina 90-talsmått…
Du jagade en viss basist i stället, Jesper. Du hade inte ro att läsa serier.
Ähum… Om nu sanningen skall fram hade jag heller inte läskunnigheten att läsa något mer avancerat än typ… skivomslag.
Vad det gäller basisten så… Well… Nu är du orättvis. Jag satsade inte HELA 90-talet på att jaga henne! Faktiskt!